Priset var lägre. Kaffepaketet var också mindre.

Det lilla kaffepaketet har en glad prislapp. Det stora bredvid har framför allt mycket kaffe.

”Det här är billigare”, säger en kund som redan håller det lilla paketet i handen.

Hennes vän tittar på den nedersta raden på hyllkanten. Sedan på de två paketen igen. De ställer ifrån sig korgen en stund.

Jag heter Rafael och är er ekonomiredaktör. Jag har tillräckligt många knappar på magen för att kunna slå läger här hela eftermiddagen. Ändå börjar jämförelsen med något enklare: pratar vi verkligen om samma mängd?

Två priser, två olika frågor

I den här butiksscenen kostar det lilla paketet mindre i kassan. Per kilo visar sig däremot det stora vara billigare. Ingen har läst fel. De två prisuppgifterna svarar bara på olika frågor.

I sin svenska information om att handla mat i butik^{Källa 3*} förklarar Konsumentverket hur jämförpriser hjälper oss att jämföra olika förpackningar. För kaffe kan vi till exempel jämföra vad samma mängd kostar räknat i kilo.

Den tanken tycker jag om. Det lilla paketet behöver inte bli större. Priserna behöver bara placeras bredvid varandra på samma räkneskala.

Den iögonfallande prislappen får nu sällskap av en mindre uppseendeväckande rad. Där börjar ett mer användbart samtal än att bara fråga vilken siffra som är lägst.

Det största paketet vinner inte automatiskt

Vännen pekar på kilopriset.

”Så vi tar det stora?”

Kunden funderar en stund. Hemma dricker de oftast något annat. Det här kaffet är till några besök av någon som gärna tar en kopp.

Nu dyker en tredje fråga upp bredvid de två priserna: hur mycket kommer de faktiskt att använda?

Jag kan räkna om priset. Jag kan inte se på de här människorna hur mycket kaffe som sedan kommer att gå åt i deras kök. Och ett lågt kilopris gör inte beloppet som ska betalas i dag mindre.

Det är alltså fullt möjligt att de förstår jämförelsen och ändå väljer det lilla paketet. Det behöver inte vara ett räknefel. Kanske passar en mindre mängd bättre för deras förbrukning eller för vad de vill lägga ut just nu.

En bra prisjämförelse får också sluta med ett annat val än det lägsta priset per enhet.

En liten rad som hjälper

Mitt förslag är att medvetet titta på vilken enhet som används när två jämförbara förpackningar står bredvid varandra. Anges priset per kilo, per liter eller per styck på båda? Först då går det att jämföra på ett vettigt sätt. Smak, innehåll och vad man vill använda produkten till räknas förstås också.

EU:s svenska vägledning om prisinformation^{Källa 4*} tar också upp undantag. Alla produkter och prislappar följer inte exakt samma upplägg. Det här är en allmän jämförelse, inte ett omdöme om en viss butik eller ett aktuellt erbjudande.

Vid vår kaffehylla hamnar till slut det lilla paketet i korgen.

Nu kan kunden formulera sitt val på ett annat sätt.

”Inte det billigaste kaffet per kilo. Men den mängd jag var ute efter.”

Det låter betydligt tydligare. Korgen behöver inte bli större för det.

Jag stänger av miniräknaren igen. Åtminstone för stunden. Borta vid teet står det askar med förvånansvärt olika antal påsar.

Mina knappar känner doften av en ny undersökning.